Enter your vote today! A new poll has been created for the
novial-discussion group:
Jespersen selekted 'sink' por
signifikar 5 (angl-ezi 'five').
Li "Novial-98 Revision Group" voted at
changar hum a 'pent' pro ke les kreded
ke li 's' in 'sink' fiked lum desfasil
at rekogniar. Kelkes preferar 'quint'
pro ke 'pent' semblar stranji kom li
suli (uni) grek-ezi numerum. (Li
altris es omni latin-ezi.) Quum vu
pensar? Bonvol selektar un vokablum
sub-au.
Se vu selektar 'altrum', bonvol
kontaktar me por diktar a me kel
vokablum vu preferar. Me va forsan
adiar lum a li listum de respondation.
Altrikas, me va lasar li "poll"
apertat permanentim.
Vus vol pov-es konsiderar hums avant
ke vu respondar:
sink --> sinkanti (50), un sinkonum
(1/5)
pent --> pentanti (50), un pentonum
(1/5)
quint --> quintanti (50), un quintonum
(1/5)
o sink
o pent
o quint
o altrum (none of the above)
To vote, please visit the following web page:
http://groups.yahoo.com/group/novial-discussion/surveys?id=1517031
Note: Please do not reply to this message. Poll votes are
not collected via email. To vote, you must go to the Yahoo! Groups
web site listed above.
Thanks!
Enter your vote today! A new poll has been created for the
novial-discussion group:
Jespersen kreded ke Novial non bezonar
signum de akusativ. Sed le kreed li
finationum '-m' kel on pov utilizar
kun nomums e pronomums pro ke le voled
ke Novial es flektabli. Kelki
Esperantistes a kel non plesar li
Esperanti finationum '-n' preferar li
prepositionum 'na'. Sed altris kredar
ke on non bezonar nek fination ni
preposition se on ordinar li vokablums
in li satsum omni-tem samim. Hum es
posibli se on utilizar nur li ordinums
SVO (Me amar vu. I love you.) e OSV
(Vu me amar. You I love.) Quum vu
opinar?
o Tenar li -m finationum.
o Adoptar li novi prepositionum 'na' de Novi Esperanto.
o Postular ke omni satsums dev utilizar li ordinum SVO o OSV.
o Altrum (Nuli del selektionums superau.)
To vote, please visit the following web page:
http://groups.yahoo.com/group/novial-discussion/surveys?id=1524608
Note: Please do not reply to this message. Poll votes are
not collected via email. To vote, you must go to the Yahoo! Groups
web site listed above.
Thanks!
Enter your vote today! A new poll has been created for the
novial-discussion group:
Jespersen kreded ke li pronuntiationum
de 'MS' in 'LUMS' o 'EXEMPLUMS' esud
tro desfasil, dunk le proposed ke li
plurali formum de ambi LU e LUM devud
es LUS. Sed kelkes kredar ke li
pronuntiationum del 'PS'
in 'PSIKOLOGE' es sami-man desfasil o
max desfasil kam lum del 'MS'
in 'LUMS'. Quum vu opinar?
o LUS devud es li plurali formum de LU e LUMS de LUM
o LUS devud es li plurali formum de ambi LU e LUMS
To vote, please visit the following web page:
http://groups.yahoo.com/group/novial-discussion/surveys?id=1524629
Note: Please do not reply to this message. Poll votes are
not collected via email. To vote, you must go to the Yahoo! Groups
web site listed above.
Thanks!
Me dankar pri li anonsation. Me ha visitar li situm, e me trovar lum bon. Me
va postar men leksion ti-lok bald. Me intertempim ha komensar novi grupum de
diskusationum che Yahoogroups.
On pov trovar li novi ret-situm hi-lok:
http://groups.yahoo.com/group/novial-discussion/
Vus pov lektar li mesaj e li "polls" sin es abonat, sed me postular ke on
abonar se (deveniar membre) avant ke postar mesaj e respondar al "polls" pro
ke nus evitar SPAM. Si vus interesar se pri hum, vus pov abonar che sekuanti
URL:
novial-discussion-subscribe@yahoogroups.com
Si vus vol questionar me pri irgum, bonvol skribar a li List Owner (me) che:
novial-discussion-owner@yahoogroups.com
(Kom me ha diktar superau, vu non va pov postar a li listum sin es abonat ye
lum. Dunk, skribar as me che novial-discussion-owner@yahoogroups.com e me va
postar vun mesaj si me trovar lum "relevant".)
David dankar e salutar vus ek Kuweit
>From: Nov IAListe <novial@...>
>Reply-To: Novial Diskusione Liste <NOVIAL@...>
>To: NOVIAL@...
>Subject: Novial Wiki book
>A Novial Wiki book has begun at:
>http://en.wikibooks.org/wiki/Novial
>
>As you probably know Wiki books are open collaborative works.
>The Novial used there is largely N28/30.
>
>In addition to the course of texts/grammar/vocabulary started parallel
>courses with different text themes are in principle possible (in effect
>alternative courses for the learner to choose between).
Me salutar li quint/pent/sink (5) kel ha abonar se al list. Me vidar
ke Don Gasper es inter vus. Me kredar ke vu es li bon konosat Don
del amerikani movementum de Esperanto, ELNA. Ob me es ye justum?
Li altres es omni Novialistes, me kredar. Me non rekonosar vusen nom
(exept Harry Davis), dunk si vus povud prisentar se/vus, tum vud
helpar omni nus.
Me kreed novi list pro ke li oldi list sta bli perdar al SPAMistes.
Me savar ke non omnis va vol junktar se a nus hi-lok, sed me kreded
ke non nosar at probar/klopodar. Non-membres non pov postar hi-lok,
sed on pov sendar mesaj a me kel me va postar al list si lum es
relevant e util a nus:
List owner: novial-discussion-owner@yahoogroups.com
Me savar ank ke kelkes non va amar men stil at skriptar Novial. Me
pruntar kelkums de Esperanto (li finationum -AU por prepositionums,
sed nur ki-kas lums non es sekuat kun nek nom ni pronom), SED,
AVANT, etp). E me preferar li -U, -UM finationums por abstrakti e
non-animat (non-vivanti) kos. Me oft ank omisar li fination che nom
ki-lok lum non es nesesari (kom on pov vidar multi-foy superau).
Me projetar at ri-publisar Jespersenen gramatikum de Novial kun
suplementum de hidi-ali Novial. Me non savar exaktim ki-man e ki-
tem, sed me esperar ke nus va pov diskusar hum e altrums hi-lok. Si
vus hav altri ide, mey vus presentar lums por ke nus pov diskusar
lums.
Me vol ank traduktar kelki artiklums e novel fro pokim konosat
linguums quasi li svizer dialektums de reto-rumanch-ez, holand-ez, e
altris. Harry, ob vu pov hawai'i-ez? Vud interesar me tre at lektar
pri hawai'i temums.
Li max importantum es ke nus parlar (skriptar) Novial pro ke li
linguum developar se e deveniar utili instrument por komunikar.
Faktim, nus *dev* far hum avant ke nus pov asemblar gramatikum.
Bon, me esperar ke me va audiar/audar de vus bald.
David
Me mus desepte vu. Me non es membre del amerikani movemente ELNA. (Probablim vu pensa pri Don Harlow.)
Sinserim,
DG (non DH)
>
>
>Me salutar li quint/pent/sink (5) kel ha abonar se al list. Me vidar
>ke Don Gasper es inter vus. Me kredar ke vu es li bon konosat Don
>del amerikani movementum de Esperanto, ELNA. Ob me es ye justum?
>
>Li altres es omni Novialistes, me kredar. Me non rekonosar vusen nom
>(exept Harry Davis), dunk si vus povud prisentar se/vus, tum vud
>helpar omni nus.
>
>Me kreed novi list pro ke li oldi list sta bli perdar al SPAMistes.
>Me savar ke non omnis va vol junktar se a nus hi-lok, sed me kreded
>ke non nosar at probar/klopodar. Non-membres non pov postar hi-lok,
>sed on pov sendar mesaj a me kel me va postar al list si lum es
>relevant e util a nus:
>
> List owner: novial-discussion-owner@yahoogroups.com
>
>Me savar ank ke kelkes non va amar men stil at skriptar Novial. Me
>pruntar kelkums de Esperanto (li finationum -AU por prepositionums,
>sed nur ki-kas lums non es sekuat kun nek nom ni pronom), SED,
>AVANT, etp). E me preferar li -U, -UM finationums por abstrakti e
>non-animat (non-vivanti) kos. Me oft ank omisar li fination che nom
>ki-lok lum non es nesesari (kom on pov vidar multi-foy superau).
>
>Me projetar at ri-publisar Jespersenen gramatikum de Novial kun
>suplementum de hidi-ali Novial. Me non savar exaktim ki-man e ki-
>tem, sed me esperar ke nus va pov diskusar hum e altrums hi-lok. Si
>vus hav altri ide, mey vus presentar lums por ke nus pov diskusar
>lums.
>
>Me vol ank traduktar kelki artiklums e novel fro pokim konosat
>linguums quasi li svizer dialektums de reto-rumanch-ez, holand-ez, e
>altris. Harry, ob vu pov hawai'i-ez? Vud interesar me tre at lektar
>pri hawai'i temums.
>
>Li max importantum es ke nus parlar (skriptar) Novial pro ke li
>linguum developar se e deveniar utili instrument por komunikar.
>Faktim, nus *dev* far hum avant ke nus pov asemblar gramatikum.
>
>Bon, me esperar ke me va audiar/audar de vus bald.
>
>David
>
>
>
>
Enjoy the awesome learning power of Encarta® at your fingertips when you subscribe to MSN® Encarta Premium.
Kar DG,
Vu kreded justim. Me stad pensar pri Don Harlow. Sed ne es nuliman e
nuligrad deseptat.
DH (sed non Don Harlow!) :-)
- - -- - -- - -- - -- -
/Kar DH,
/Me mus desepte vu. Me non es membre del amerikani movemente ELNA.
/(Probablim vu pensa pri Don Harlow.)
/Sinserim,
/DG (non DH)
Salutation ek Kuweit ki-lok on non festar yulum! Saturdi esed por
nus normali labor-di (on laborar de saturdi a merkurdi hi-lok), sed
me instrukted men student ke les non dev veniar pro ke me non
veniar. Dunk les non venied. Nus es hi-tem in li lasti seman de li
semestrum, e me va voyajar bald a Sri Lanka-land e sudi India-land
durant li tri-semani vakantium.
Me esperar ke omnis standar bon. Mey 2005 es vusen max boni yar til
2006!
Me voled seterim questionar vus si on interesar se pri li
traduktation de kelki rakontums por krear basum de novialezi text
kel nus pov postar in li internet. Ob irge ha ja traduktar irgum kel
nus povud utilizar? Me projetar at traduktar Der Schachspieler,
novelum da Stefan Zweig, austriani literaturist de li frui duantesmi
seklum. Lum es kurti, dunk me kredar ke me non va dev efortar se
tro. Si irge hav ide o vol proposar altri projetation, let le diktar!
Me dankar,
David
Ob vu non ha audi pri li tsunami-katastrofe? Forsan non es bon tempe por visita Sri Lanka e sud-India!
>
> Nus es hi-tem in li lasti seman de li
>semestrum, e me va voyajar bald a Sri Lanka-land e sudi India-land
>durant li tri-semani vakantium.
MSN Premium gives you PC protection, junk-mail filters, advanced communication tools and great software like MSN Encarta® Premium. Click here for a FREE trial!
Me dankar vu tre po vun salutationums ek Kuweit. Lum es sertim interesanti land, me kredar, e me tre vol lernar plus pri lum. Me esperar ke me pov vizitar ti region del mond futuri-tem. Sed me kredar ke me non va veniar tre bald. :-) Ob vu ha vizitar altri arabezi land? On diktar ke Syrium (forsa Siri-land?) es beli e chipi. Egipti-land es sertim ank interesanti lok.
On diktar, ke li arabezi dialekt es interesant pro ke lums diferar se multim fro mutu. Ob vu savar irgum pri tum?
Li ide de traduktar kurti rakont e artiklums a novialez fro altri linguums es bon. Let vu ank non oblivar ke Jespersen mem ha traduktar kelkums kel trovar se in li ret si on savar ki-lok serchar. Me kredar ke let nus publifikar libru che www.cafepress.com. Li libru pov inkludar rakont e artiklums traduktat a novialez e forsa ank li anglezi e novialezi (e esperantezi?) text de Jespersenen IAL. Let lu forsa ank inkludar novi gramatik de Novial. Quum vu pensar? E ob irgi altres hav ide?
Pri altri temum, me vol ank questionar irge kel vol respondar: Me skriptar, kom Jespersen ank did e kom kelkes ek vus "di", kelki vokablums (nom e adjektiv) sin fination. Un de lums es "ide" kel, kom abstrakti nom, darf skriptar se kun li finationum "-UM". Bon, me preferar omisar li fination ki-kas me kredar ke li klasifikation es sat klar o non importar se in il kontext. Sed si me vud skriptar "ide" kun li fination, me pensar ke me vud preferar insertar 'Y' hi-man: "IDEYUM" pro ke "IDEUM" esud forsa desfasil at pronunsiar. Quum vus pensar pri hum? Seterim, li "Y" fikar posibli li emfazation del duesmi silablum. (On mus altri-kas emfazar li unesmi segun Jespersen.)
Bon, me voled ank diktar ke a me plesar kel irge ha proposar resenti-tem: at utilizar li esperantezi fination '-AU' insted Jespersenen '-U' kun prepozition. Jespersenen MALGRE non plesar a me, sed MALGRAU me trovar boni (lum plesar ed al okul e al orel).
Bon, me regretar ke hum es tro longi. Bon novi yar a omnis!
Harold Davis
David Harris <silent_q@...> wrote:
Salutation ek Kuweit ki-lok on non festar yulum! Saturdi esed por nus normali labor-di (on laborar de saturdi a merkurdi hi-lok), sed me instrukted men student ke les non dev veniar pro ke me non veniar. Dunk les non venied. Nus es hi-tem in li lasti seman de li semestrum, e me va voyajar bald a Sri Lanka-land e sudi India-land durant li tri-semani vakantium.
Me esperar ke omnis standar bon. Mey 2005 es vusen max boni yar til 2006!
Me voled seterim questionar vus si on interesar se pri li traduktation de kelki rakontums por krear basum de novialezi text kel nus pov postar in li internet. Ob irge ha ja traduktar irgum kel nus povud utilizar? Me projetar at traduktar Der Schachspieler, novelum da Stefan Zweig, austriani literaturist de li frui duantesmi seklum. Lum es kurti, dunk me kredar ke me non va dev efortar se tro. Si irge hav ide o vol
proposar altri projet, let le diktar!
Me dankar Don e Harry po vusen respondation. Yes, Don, me kelki-temp
non savar ki-lok men mentum trovar se. Vu kredar justim ke on non
profitar per vizitar Sri-Lanka-land e India-land hi-temp.
Esed ank partim ke me non saved ki-grad mali li situation esed ki-
temp me skripted ti unesmi mesaj. Me lekted hidi ke max kam 300 (tri
sent) moried in li urbu Pondicherry ki-lok me voled vadar. E pluranti
mils es in Sri-Lanka-land morit. Dunk, naturim, nuli va profitar per
vadar ti-lok hi-temp. Me non savar plus kum me va far. Forsan vizitar
men patres in Utah e far li ski ti-lok.
Pri li sami temum, me vol donar pekunium por helpar li povri hom kel
ha perdar hus/haus e famili e plus, sed me non fidar les kel kolektar
pro ke on non pov savar kanti va arivar a les kel bezonar lum e kanti
a koruption. Mem li britani guvernantarum prendar 29% de vun donation
si vus donar a britani charite-grup. E let vus non oblivar li skandal
kun li 'United Way' in Amerika-land avant kelki yar. Si irge savar
boni organization kel on pov fidar, bonvolim let vu informar me. Me
dankar avantim.
Harry, me traserched li inter-ret e troved kelki bon rakont hi-lok:
http://www.short-stories.co.uk/
Me va efortar traduktar un o du avant ke me komensar li max longi (c.
60 pagin) _Li Ludere de Shak_ del austrian skripter Stefan Zweig kel
me mentioned in men lasti post. Let vu diktar a me bonvolim si vu
projetar irgum interesanti.
Pri li inter-vokali glidation ('Y' e 'W' inter du vokal) me voled
diktar ke on povud ank far tum kun kelki verb, exemplim INFLUAR
(INFLUWAR, INFLUWED) e INITIA (INITIYA, INITIYED), etp. Me non savar
si tums es max bon kun o sin li glid-liter. Quum vus altri opinar?
Omni-kas, me kredar ke li max bon Novial esud Novial de laxi reglums
sed non ti-grad laxi ke on non pov komprendar mutu. Si un skriptar o
pronunsar vokablum diferantim kom me sed me rekonosar lum, tum non es
problem. Nus Novialist pov es quasi les kels parlar spanez e portugez
e preskau omni-temp komprendar mutu. Sed nus non va savar si tum es
veri sin ke nus probar lum per skriptar e parlar novialez pri multi
temums.
David
Salut! (How's that for a handy abbreviated version of "Me salutar
vus" or whatever? I like it. I think I'm gonna continue using it for
awhile to see if it grows on anyone else. 'Dank' would be handy,
too, as a short form for "Thank you" except that it's already being
used as a preposition meaning "thanks to". Hmm... I wonder if it
could work anyway. It wouldn't have a nominal following it so could
fairly easily be recognized as a different animal, I should think.)
Bon, hum es sat anglez. Ya mem tro. Regret. (Ankor plusi komodi kurt-
expresion! Quum vus pensar?)
Me voled proposar ke on ri-konsiderar ide pri preposition kel Dave
proposar in len gramatik in li ret. Me kredar hi-lok:
www.languages-of-the-world.us/Novial/
Kom vus savar, Jespersen proposed prepositional fination ye -U kel
remplasar li sekuanti nominalum (nom o pronomin). Exzemplim, "Li
montus devan nus" (The mountains ahead of us) povud ank bli skriptar
kom "Li montus devanu" (The mountains ahead).
Novial 98 voted konter hi -U fination pro ke altri -U fination
existar ye konkreti non-vivanti nominalums, e les kreded evidentim
ke du fination ye li sami liter povud es konfusant. Me konkordar.
Deiv proposar ke on pruntar esperantezi "-AU" (malgrau, ankau,
ankorau) insted -U. Dunk, li sats SUPERAU vud es:
"Li montus DEVANAU" (The mountains ahead).
Me savar ke hum non es basat ye natural fenomen, sed lum plesar a me
MALGRAU. Sed me detektar diferantionum inter expresion kom "the lake
below" e altri kel utilizar prefixat "there-"
kom "therefore", "thereby" e "thereafter." Ob es li sami
signifikation? Me pensar ke non. Dunk, me dev questionar ki-man hi
signifikation komparar se. Ob on povud utilizar li -AU fination por
tali expresion? (therefore = PORAU, thereby = PERAU, DA-AU,
thereafter = AFTERAU). Pov es. Sed let on diskusar e konsiderar lum
avantim. (Avantau?)
A me plesar ank mono-silabi ANK e DUNK e ank li mono-silabi
auxiliari verb DEV, POV, MUS, DARF etp e mem li oft-aparianti verb
HAV e ES. Me trovar li perpetuanti sufixation de -E omni-lok tre
tedanti/enoyanti.
Me voled ank prisentar plusi ideyum kel povud fikar li
posesivi pronomin max fasil. Jespersen kreed NUSEN e VUSEN. Me
trovar hi plurali form gravi e deskomodi. Sed hums es faktim
adjektiv. Dunk, on povud afixar li liter 'I' hi-man:
VUN(I) (vun hund, vuni hunde)
On povud krear hi-kas sami-man VUSNI e NUSNI sekuanti-man:
VUSNI (vusni hunde)
NUSNI (nusni hunde)
Hum semblar a me max logi kam VUSEN e NUSEN. At savar kum vus pensar
pri hum vud interesar me.
Me esperar omni-kas ke Deiv va adiar hums a li questionilums (polls)
sur li EGroups ret-paj.
Pri kel Deiv proposed pri novialezi traduktation me voled
sugestar/sujestar ke nus komensar ye non-anglezi textums kel non es
traduktat a anglez. Si information existar novialezim sed non
anglezim, on va hav motiv/reson lernar Novial. Me non savar exaktim
kum tum vud es. Trovar irgi information non existar anglezim es
sertim non fasil hidialim.
Traduktar kurti gramatik de non-anglezi linguum vud es fasili e
amusanti. Me kredar ke nuli non-germanezi gramatik de reto-rumansh
existar, dunk tum povud es interesanti projet.
Poesium de linguums parlat da pokes povud ank es interesant.
Dank,
Heri (Harry)
Salut Harry, Don, James e altris!
Regret ke me multi-temp non respondar max rapidim. Kom omni vus, me
es oft tre okupat pri altrums kel non relatar Novial.
Harry: Vun ide pri NUSNI e VUSNI plesar me. Interesar me at savar
kum altres pensar pri hum. Nus pov forsan permisar NUSEN/VUSEN later
NUSNI/VUSNI. Me self preferar li duesmi, sed li unesmi es fermim
establiat in Novial, me kredar. Dunk, on non dev des-permisar lum.
Ob vu konkordar?
Harry ri-foy: Pri vun question pri li signifikation
de "therefore", "thereafter", "thereupon" konter lum de 'ahead'
in "Just up ahead" e 'below' in "the lake below" me kredar ke li -AU
fination es apti ambi-kas. Sed me kredar ank ke vu es ye justum ke
li du non es exaktim sami. Si me pov trovar li temp, me va serchar
pluri exemplums por ke nus pov studiar hi fenomen por deskovrar ki-
man li du diferar fro mutu.
Pri non-relatat temum, me komensed resentim utilizar "-TEMP" anstat -
TEM in adverbial expresion kom HI-TEMP e OMNI-TEMP pro ke TEM-
(TEMUM, TEME) signifikar altrum ("theme, subject"). Me kredar ke
Jespersen omised li P pro ke le kreded ke lum komplikar li
pronuntiation por kelki parler. Sed, kom me ha ja diktar, me non
kredar ke li kombination MP es max desfasil kam li PS in psalme,
psalmiste, psalmodia, pseudo- (pseudo-profete, pseudo-romanti,
pseudo-sientie, pseudonimi) e psike, omnis inklusat in NL (Novial
Lexike). Li P es ank max boni ki-kas on utilizar lum kom adjektiv,
exemplim UN-TEMPI EXPERIENTIUM (a one-time or perhaps once-in-a-
lifetime experience).
- -- - -- - -- -
Diskution pri Preposition:
Me ha utilizar multi-foy EK, sed me non trovar tum in IAL. Dunk me
mus konkludar ke EK non existar segun li IAL kel listar FRO, DE e
DA. Me kredar ke FRO bli utilizar kom esperantezi EK ("Salut fro
Hawaii", exemplim) e me non va utilizar EK plus. Sed FRO bli
utilizar ank avant duesmi preposition kam in li sekuanti sats:
Les vaded fro apud li haus.
Hum signifikar anglezim "They went away from close to the house" kel
bli expresar forsan max bonim per "They moved away from their
position near the house".
Me vol sami-man establiar altri preposition AD kel signifikar li
lokomotation a lokum deskriptat per duesmi preposition:
Les vaded ad in li hausu. (They went into the house.)
Les vaded ad devan li haus. (They moved into a position in front
of the house/houses.)
Jespersen kreed EN kel signifikar AD IN, sed me opinar ke AD esud
max utili pro ke on povud utilizar lum kun omni preposition. Ob irge
desirar komentar priau/priyau?
- -- - -- - -- -
Na, hum es sat ye un mesaj. Me va skriptar ri-foy bald.
Deiv (Dave)
Dave skripted:
>
>Salut Harry, Don, James e altris!
>
>Diskution pri Preposition:
>
>Me ha utilizar multi-foy EK, sed me non trovar tum in IAL. Dunk me
>mus konkludar ke EK non existar segun li IAL kel listar FRO, DE e
>DA. Me kredar ke FRO bli utilizar kom esperantezi EK ("Salut fro
>Hawaii", exemplim) e me non va utilizar EK plus.
Ma EK bli lista in li Novial Lexike (1930) ye pagine 169:
ek, prp. F hors de, de (matiere), d'entre, E out of, from out, of, from among, D aus, aus..heraus, aus (Stoff), aus der Zahl von /
ekmigra F emigrer, E emigrate, D auswandern /
ekspira, ekvada..
Salutos,
Don
MSN Premium gives you PC protection, junk-mail filters, advanced communication tools and great software like MSN Encarta® Premium. Click here for a FREE trial!
Deiv:
Me vol unesmim rekusar vun information ke EK non existar in Novial.
Vu diktar justim ke on non trovar lum in AIL (An International
Language), sed, kom Don ha ja raportar, lum bli listar in NL (Novial
Lexike). Dunk, nus dev pov-es regardar pluri exemplums de EK, FRO e
DE por es serti ki-man lums diferar fro mutu.
Subau me duplikar ti vokablums kom lums apariar in NL:
1- 'EK' prp. F hors de, de (matière), d'entre, E out of, from out
of, from among, D aus, aus...heraus, aus (Stoff), aus der Zahl vom |
ekmigra F émigrer, E emigrate, D auswandern | ekspira, ekvada....
(Referar a un o max multi member de grup. Refers to a subset of a
group.)
ME VOL KOMPRAR UN O DU EK TI BANANUS.
UNANTI-NIN (DEK-NIN) EK DUANTI MEDIKES REKOMENDAR KE ON
DRINKAR MAX MULTI AQUU.
2- 'FRO' E from, F de (mouvement, origine), D von, von . . . aus
(her) | froprenda F retirer, mettre, E take off, D ausziehen |
frojeta, frovada . . . | frou.
(Referar a lokomotation forau o originum deyau. Refers to movement
away from or origin of.)
SALUT FRO HAWAII.
LI MAX MULTI BANAN ES/VENAR FRO SUDI-AMERIKAN LANDUS.
ME VIDED OMNUM FRO MEN FENESTRU.
3- 'DE' F, E of, from (genitive), D von, aus (gen.).
(Referar a posesation deyau o a serteni part de totum/integrum.
Refers to possession of or to a specific part or component of a
whole.)
LI BISIKLU DE LI PUERO.
LI DU ROTUS DE LI BISIKLU.
** * ** * ** * **
Altri temum kel me voled diskutar es vokablums kel mankar in Novial
dunk bezonar novialezi traduktation. Me listar kelkis subau kun
posibli novialezi traduktation. Si vus non konkordar o si vus savar
altri vokabel kel mankar novialezim, let vu diktar lum:
left-handed: LEFT-HABILI (o forsan LEFT-APTI)
right-handed: DEXTER-HABILI
LEFT-KAPABLI e LEFT-POVI es ank posibli, sed me trovar LEFTARI e
DEXTRARI mas apti ye politikal:
-ARI F conforme à, E agreeing with, fit for, D stimmend mit,
geeignet für: reglari, populari, elementari.
Shades or hues:
light/bright {color} = HEL-BLUI (o forsan KLAR-BLU)
dark {color} = SOMBER-BLUI
medium {color} = MED-BLUI, MEDI-BLU, BLUI (NORMAL-BLUI?)
pale {color} = PAL-BLUI
color blind = KOLOR-BLINDI
Seterim pri novialezi vokablums, me trovar Jespersenen SUN- po
anglezi 'sun' tre des-apti pro ke nur uni linguum skriptar lum ti-
man e nuli linguum pronuntiar lum ti-man. Me preferar SOL- pro ke on
trovar hum et in romanidi e in skandinavi linguums. Sed novialezi
SOL- signifikar ALONE, ONLY. Ob on povud utilizar SOL- po ambi 'sun'
e 'alone'? On povud ti-stand diktar "Li solu es li solu (li soli
solu) in nusni/nusen sistemu solal/solar." Ob vus kredar ke tum vud
konfuzar tro?
Anstat SOL-, on povud utilizar SUL- po 'alone'. Tum tre similar
fransezi SEUL. Ultrau, reto-rumanch grijuni hav 'sul' e 'sulet'.
(Grijuni es li novi pan-rumantsh desinat da suisi linguist in li
frui okanti yar. Lum es li quaresmi ofisial linguum de Suisi-land
malgrey ke lum es nulen patrial linguum. Sed li parler del quint
dialekt komprendar grijuni fasilim pro ke lum es desinat proau/pro-
au/prowau.)
Lastesim, li vokablum "seterim" po "by the way" semblar suspektindi.
Latinezi "et cetera" (etc.) signifikar PLUSIM. Dunk, SETERIM devud
signifikar "furthermore" o "moreover". Si vu konsultar NL, vu va ya
trovar anglezi 'besides' e 'moreover' later germanezi 'übrigens'. Me
mus konkludar ke Jespersen erored hi-lok, den 'übrigens' non bli
utilizar kom 'moreover' sed kom 'by the way'. Esver ke 'übrig'
signifikar 'left over', sed 'übrigens' non relatar 'übrig' ye
signifikation. Dunk me kredar ke ti vokablum mankar.
Sed nus non besonar vokablum po chaki vokablum anglezi/fransezi/etp.
On povud forsan diktar "Pri li sami temum, bla bla bla" o "Pri altri
temum, bla bla bla" o "Relatau, bla bla bla" ('On a related note').
** * ** * ** * **
Me voled ank diktar kelkum pri li varianti vokali fination (sufix)
ye verb. Me savar ke li grup "Novial 98" ha desidar ke novialezi
verb va finar ye -R. Seterim, me kredar ke Novial Pro (altri
novialidezi projet) adiar -A a verb kel finar ye -U e -I e chanjar
li -E ye verb kel finar ye -E a -A.
Me troved listum de sirk 10,000 (unanti mil) anlezi vokablums
e me extrakted omnis kel finar a -TION. Me troved sekuanti datum:
37 finar a -UTION kom 'distribution'
26 finar a -UATION kom 'continuation'
78 finar a -ITION kom 'addition'
48 finar a -IATION kom 'variation'
Nur 8 finar a -ETION kom 'completion'
Nur 6 finar a -EATION kom 'creation'
1063 finar a -ATION kom 'rotation' (tum inkludar -UATION, -IATION,
etp.)
14 finar a -OTION kom 'motion', 'locomotion'
e 231 finar a -UTION kom '
finar a konsonant + 'TION'
kom 'reflection', 'redemption', 'invention', 'corruption'
Vus pov vidar li toti list hi-lok:
http://groups.yahoo.com/group/novial-discussion/files/
Segun li reglums kel me sekundar, nus vud hav DISTRIBUAR -
DISTRIBUATION kel vud es sami kom KONTINUAR - KONTINUATION. Dunk,
omni verb vud finar a -AR. Nun, me savar ke DISTRIBUATION
suonar/semblar mali. Sed let vus imaginar (me preferar 'imajinar')
ki-man Romanezes vud reaktar si les vud audiar italezi UOMO o
spanezi AMIGO kom subjekt de verb. Li -O fination signifikar ya
dativ/non-direkti objekt! Kelkis de nus ank reaktar malhumorosim
a 'ME' kom subjekt. Nus akseptar lums pro ke nus konkordar ke fasili
e simpli linguum es max boni kom komplikat linguum kun non-reglari
form.
Bon, me non hav plusi temp hi-temp por kontinuar. E me ha skriptar
tro seterim. Dunk, me va finar hi-lok.
Adiey,
Harry
** * ** * ** * **
PS Dave, what happened to the Novial folder on your website? I had a
bookmark to it which doesn't seem to work anymore. That's here:
www.languages-of-the-world.us/Novial/
Anyway, let me know. Thanks.
Don, Harry e altres:
Ank me voled diktar kelkum pri verb. Jespersen kreed pluri verb ye S
kel me vol chanjar a D/T. Exemplim, DISKUSE dev devenar DISKUTAR e
INKLUSE INKLUDAR. DESENSE dev sami-man devenar DESENDAR. Jespersen
kreed tali verb ye -SE pro li fransezi/anglezi form DISCUSSION,
INCLUSION etp (e talim plus). Sed me non trovar DISKUTATION mali.
Pri li fination de verb ye varianti vokal (-I, -U, -E, -A) me opinar
ke omnis dev utilizar li fination -AR e -ATION kom Harry ha proponar
in sen lasti mesaj. Sed, ye li kas de DISTRIBUTION vs.
DISTRIBUATION, me kredar ke on povud permisar ambi form. Kom Harry
diktar, kel importar li max es ke li linguum dev es fasili e simpli.
Pri altri temum (kom Harry sujested :-), me voyajar a Hong Kong
lundi, e me va kontinuar a China-land kelki di afterau. Dunk me pov-
es non va vidar men email durant ti temp. (Si me hav temp, me va
trovar net cafe in Hong Kong. Sed me va probablim non pasar multi
temp pri Novial. :-) Regret!
Dave
Salut fro Kuwait!
Me es pokim deseptat ke nule posted mesaj durant ke me stad voyajar.
Mo me savar ke omnis es okupat pri aliums kom infantes e labor e li
vivar generalim.
Me visited Hong Kong durant men voyaj a China. Me poved renkontrar
altri listane, Don Gasper, e nus jued manjaju chini durant ke nus
diskuted pri e per Novial. Tum esed li unesmi foy kel me parlar
Novial kun reali person. Me esperar ke multi plusi tali okasion va
presentar se futurim. Dunk si irge ek vus projetar voyaj a Kuweit,
bonvol fikar me savant! :-)
Pri altri temum, me voled raportar/diktar ke me ha ri-pensar kelki
de men idey pri Novial. Anteyau, me voled konviktar omnis ke on
devud remplasar Jespersen-ali MO po SED e Jespersen-ali ANTE po
AVANT. Me kreded ke tum vad helpar at atraktar Esperantist a Novial.
Me voled ank remplasar SINK (5) po QUINT o PENT pro ke me e li
altris del grup Novial '98 kreded ke li S ye SINK desfasilifikar ke
on rekogniar lum. Mo me kredar hi-temp ke on debar a Jespersen at
chanjar tam pokim kam posibli pro ke Novial es ya len kreatur.
Mo me savar ke Jespersen volunted konsiderar li idey de altres pri
chanjation kel povud maxbonifikar Novial. On pov lektar pri tum in
PRI REFORMES IN NOVIAL e kelki altri artiklums trovat ye li ret:
http://www.geocities.com/Athens/Forum/5037/Pri.htmlhttp://www.geocities.com/Athens/Forum/5037/PN.html (Plubonisat
Novial)
Me kredar ke li fination del verb ye -R es utili chanjation. Me
konkordar ke lum pov gratar ki-kas lum bli usar kom finitival (non-
infinitiv) form, mo let vus imajinar (Regret, mo me non pov
sktriptar "IMAGINAR" kun G) ki-grad ansieni romane vud despitar se
pri spani 'AMIGO' e 'PEDRO' kom subjekt. Novialezi 'ME' kom subjekt
despitar me pokim, mo me savar ke sentir se ti-man non es rational.
Me kredar ankey ke on povud minifikar li troi fination ye -E si on
vud kurtifikar frequentisim usat vokablums kom POVE, DARFE, DUNKE e
HAVE, usantim anstatau POV, DARF, DUNK e HAV. Li verb ES non
bezonar -E fination, dunk qui-rez ti altris bezonar lum?
Me kredar ankey ke on povud adir -Y a vokablums kom IDEY, ANKEY e
ANKOREY por movar li emfasum a li lasti silabum. Jespersen used
IDEE, mo me preferar od IDEYUM o IDEY. Tum soluar li problem kun
IDEE kel Jespersen diskused in AIL.
E me kredar ke STRANJI e STANJERI semblar mutu tro. Dunk, me kredar
ke on povud forsan remplasar ti unesmi po BIZARI, mo nur si on ha ja
adoptar 'Z' kel hi-temp mankar in Novial. Ob altres vud sekundar li
adition de 'Z' a Novial?
Me voled ankey questionar pri MEM e SELF. Ambis plesar me. Mo me
dutar ke ambis es nesesari. Quum vus pensar? Jespersen selekted SELF
pro ke le bezoned MEM kom li akusativi de ME. Ob on preferar
preservar li akusativum o non? Me self non kredar ke lum es
nesesari, mo me vol savar kum vus pensar pri tum (o PRIYAU kom Harry
vud diktar tum).
Nun, me vol finir hi-temp pro ke me es fatigat e vus, si vus ha
lektar toti tum, es sertim ankey fatigat. :-)
Me esperar ke omnis standar boni,
Dave
PS Me preferar STANDAR BONI sur STANDAR BONIM, mo kelkis forsan non
konkordar. Ankey tum povud fikar interesanti diskusion.
Enter your vote today! A new poll has been created for the
novial-discussion group:
Li max multi europi linguums usar li
perfekt por deskriptar kum non evented
preteritim mo kum povud ha eventar
(subjunktiv). Ekz, ME VUD HA VISITAR
VU SI ME VUD HA SAVAR KE VUS LOJAR HI-
LOK.
On povud expresar hum novialez per "ME
VUD DID VISITAR VU SI ME VUD DID SAVAR
KE VUS LOJAR HI-LOK" e mem "ME
VUDED/DIDUD VISITAR VU SI ME
VUDED/DIDUD SAVAR KE VUS LOJAR HI-LOK."
Li duesmi es max akurati mo, kontrau,
non konosat ye nusen linguums.
Bonvolim selektar kum vu preferar.
o traditionali vest-europi VUD HA FAR
o max logikali VUD DID FAR e VUDED
o altrim ordinat DID VUD FAR e DIDUD
o 2 & 3
o omnis
To vote, please visit the following web page:
http://groups.yahoo.com/group/novial-discussion/surveys?id=1700473
Note: Please do not reply to this message. Poll votes are
not collected via email. To vote, you must go to the Yahoo! Groups
web site listed above.
Thanks!
/Mo me savar ke omnis es okupat pri aliums kom
/infantes e labor e li vivar generalim.
Vu es ye justim, Deiv. Mistand (mikas), omnikas. Me non hav multi
temp libri nunitem, mo me pov prendar kelki minut kelkifoy kom me
far hidi.
/Me visited Hong Kong durant men voyaj a China. Me
/poved renkontrar altri listane, Don Gasper, e nus
/jued manjaju chini durant ke nus diskuted pri e per
/Novial.
Interesanti! On ha konversat per Novial! Tum es sertim li unesmi foy
depos multi yar, no? Tes del Novial-98 grup komuniked nur per
elektroniki post, me kredar.
/Me esperar ke multi plusi tali
/okasion va presentar se futurim. Dunk si irge ek vus
/projetar voyaj a Kuweit, bonvol fikar me savant! :-)
Tum me anke esperar, mo lum non va eventar in Kuweit, me kredar! Me
parlar por me self, naturim, mo me dutar tre ke altres interesar se
pri voyaj a Kuweit hi-temp. Regret, Deiv :-)
/Pri altri temum, me voled raportar/diktar ke me ha
/ri-pensar kelki de men idey pri Novial. Anteyau, me
/voled konviktar omnis ke on devud remplasar
/Jespersen-ali MO po SED e Jespersen-ali ANTE po AVANT.
Me pened trovar ANTE in men mikri lexiku grekezi-anglez, mo me non
troved lum. Po anglezi 'BEFORE' me troved 'PREEN' (¦Ð¦Ñ¦Ç¦Í). Ob ANTE es
latinezi? Me ha omni-tem kredat ke lum es grekezi. Omnikas, me voled
diktar ke me konkordar. Let on non chanjar/variar/alterar Novial sin
boni reson.
Mo me kredar ke Jespersen vud es kontenti pri ke on adoptar IDEY-
anstat IDE-. Stresar ti unesmi silab es desnaturi a preske omni
parleres de europi linguums. Seterim, tro vokablums finar ye -E kel
gratar li orelus tre.
Mo tum non pasablar (non es apti) ye ANKEY e ANKOREY pro ke li
itales diktar '¨¤nche' kel mus bli stresat ye li unesmi silab pro li
grav-aksentat 'A'. E italezi ANKOR es 'ancٍ¨°re' kel bli strasat ye li
duesmi silab. Me non prisar ANKE e ANKORE, mo me mus agnoskar ke
lums es max apti kom ti altrums. Nus povud forsan konsiderar ANKAU e
ANKORAU anke kels on usar esperantezim, mo me kredar ke li originali
Jespersenali form es li max bonis hi-kas pro ke lums bli pronunsiat
exaktim kom italezim.
MALGREY es max boni pro ke li franses usar 'malgr¨¦' kel bli
pronunsiar preske samiman. Dunke, me sekundar li chanj a IDEY- e
MALGREY, mo me oposir altri chanj. Pri li sami temum, PRESKE e DUNKE
es anke boni italezi vokablums, dunke me proposar ke nus konservar
anke lums.
/Me kredar ke li fination del verb ye -R es utili chanjation.
Pri hi tem, me voled proposar ke on stresar li lasti silab ye verb
ki-man on far ye chaki latinidi linguum. Me trovar li fination ye -R
utili pro ke lum helpar tre ke on rekognir verb fasiliman e rapidim.
Stranjeri parleres de europi linguums usar multitem li infinitival
form de verb kel konviktar me ke lum es li max fasili e max basali
verbal form.
Pri altri tem, me vol rekomendar ke omnis lektar ti interesanti
artiklums kel Deiv ha mentionat in len post:
http://www.geocities.com/Athens/Forum/5037/Pri.htmlhttp://www.geocities.com/Athens/Forum/5037/PN.html (Plubonisat
Novial)
Tums donar on okasion at lektar per Novial, e lums diskusar anke
multi utilums pri Novial e altri auxili-linguums.
/Me kredar ankey ke on povud minifikar li troi fination
/ye -E si on vud kurtifikar frequentisim usat vokablums
/kom POVE, DARFE, DUNKE e HAVE, usantim anstatau POV,
/DARF, DUNK e HAV. Li verb ES non bezonar -E fination,
/dunk qui-rez ti altris bezonar lum?
Amen!
Mey omnis standar bonim,
Harry
PS Me es konviktat ke on dev usar li duesmi (pasiv) form ye 'ha'
e 'bli' (HA FAT, BLI PRONUNSIAT) kom on ja far ye 'es' (ES KLOSAT).
Omni europanes (kel parlar latinidi e germani linguums) parlar
timan, dunke me non konkordar ke on desfasilifikar Novial a les
timan.
Pri li max resenti questionilum (poll) me kredar samiman. Esver ke
on devud segun logikum diktar "Si me vud did savar tum, me non vud
did far hum" mo tum es tre desnaturi. Faktim, me preferar ke on darf
selektar ek omni sink (5) alternativums, mo me suspektar ke li max
multis va parlar novialezim kom les parlar lesni (lesen) propri
linguums.
Translations of short excerpts from the Jesus Seminar's Gospel of
Jesus:
p29
Yesus kustomed at diktar: "Les kel hav multum va resivar plus, e les
kel hav pokum va perdar mem ti pokum kel les hav." (4:22)
p15
Me gratular vus povris!
Omnum kel posesar apartenar a vus.
Me gratular vus kel hungrar!
Vus va manjar quasi/kom li reg (manjar).
Me gratular vus kel plorar hi-temp!
Vus va ridar.
(2:3-5)
p19
Let vu pregar. Vu va resivar.
Let vu serchar. Vu va trovar.
Let vu frapar [che li portu]. On va apertar a vu.
('KLOCHAR' o 'TINTINAR' es forsan max apti. FRAPAR semblar me pokim
desapti si on non inklusar 'LI PORTU' o 'CHE LI PORTU'
(2:27)
p23
Me diktar a vus: Let vus non reaktar violentim konter violentis. Ki-
kas irge frapar vu sur li vangu, let vu orientar ank li altri vangu
a le.
(3:15)
Enter your vote today! A new poll has been created for the
novial-discussion group:
Jespersen kustomed usar li infinitivi
form del verb kun HA e BLI mo non kun
ES. Tum es des-naturali, den li
germani e latinidi linguums on
permisar tum. Quum vu pensar pri tum?
o On devud usar li infinitivi form (FAT) kun HA, BLI e ES.
o On devud usar li pasivi form (FAT) kun HA, BLI e ES kom on far ye li naturi
linguums.
o On devud usar li pasivi form (FAT) kun ES e li infinitivi form BLI e HA kom
Jespersen stad far.
o Altrum (Let vu bonvolim skriptar lum a me)
To vote, please visit the following web page:
http://groups.yahoo.com/group/novial-discussion/surveys?id=1720026
Note: Please do not reply to this message. Poll votes are
not collected via email. To vote, you must go to the Yahoo! Groups
web site listed above.
Thanks!
Hei Heri! Qualim vu standar?
Me voled diktar ke me diskused li pronuntiation de -R ye verb kun
Don ki-temp me esed in Hong Kong. Me konkordar ke li stresation de
li lasti (DEL LASTI bli desfasilim pronuntiar) silab es max beli, mo
si on far tum ye infinitiv, quum eventar ye preterit verb? On va
pronuntiar-au kun stresat lasti silab anke? E quum va eventar ye
nom, adverb e adjektiv?
Me amar li simpli reglum ke on stresar li silabum devan li lasti
konsonant exept konsonantums ye gramatikali fination. Si on exeptar
verbums, ti reglum devenir min simpli.
Pri altri temum, li T ye PRONUNTIAR totim non plesar me. Me preferar
PRONUNSIAR pro ke ambi anglezi e fransezi hav ti pronuntiation.
E lastim, ob irge savar que es kel traduktar Gerda Malaperis? Me
efortar pri traduktar kelkums a Novial, e me esperar ke altris va
komensar traduktar o skriptar novums proxi-temp anke. Me projetar
postar talums ye men ret-paginums, mo me va vartar til ke sat
existar de kel me pov selektar.
[/|/|\\|/\//\/|\|\\/\|\|\\|/|/\|/\\]
Kel menasar per grandisi roku non intentar jetar lu.
(irani proverb)
[/|/|\\|/\//\/|\|\\/\|\|\\|/|/\|/\\]
Heri e altris:
Me ha olvidar mentionar hum. Me konkordar pri li vokablums superau.
Vun question pri li origin de ANTE interesed me anke. Me serched li
ret e troved hum:
http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?doc=Perseus%3Atext%
3A1999.04.0059%3Aentry%3D%232734
Dunke, latinezi ANTE es ambi novialezi ANTE e ANTI. Faktim, me non
prisar ANTE. Me preferar AVANT o altrum. Mo me kredar ke nus devud
tenar lum talim pro ke boni reson at chanjar lum non existar.
Deiv
<Quote>
E lastim, ob irge savar que es kel traduktar Gerda Malaperis? Me
efortar pri traduktar kelkums a Novial, e me esperar ke altris va
komensar traduktar o skriptar novums proxi-temp anke. Me projetar
postar talums ye men ret-paginums, mo me va vartar til ke sat
existar de kel me pov selektar.
</Quote>
Kar amikes,
Es me, Nov_Ialiste, kel ha komensa tradukte "Gerda malaperis". Me ha
trova nuli kopie-jure de Claude Piron irgilok in inter-rete, dunke me
kreda ke lu es justi.
Me kreda ke non es sat Novial kursus in inter-rete, dunke me prepara
novi kursu (Novial Wikibook) e tradukte oldus de altri lingues.
Ob vus permise ke me aficha men traduktiones dislok? Me anke prepara
lexike anglum-novial fro Novial Lexike, e me intente aficha lu in li
"Database" kand lu sal es preti.
Salutos,
Nov_Ialiste
/Me kreda ke non es sat Novial kursus in inter-rete, dunke me
/prepara novi kursu (Novial Wikibook) e tradukte oldus de
/altri lingues.
Boni idey! Me visited ti ret-lokum e vided ke lektion existar pri
Esperanto e altri linguums.
/Ob vus permise ke me aficha men traduktiones dislok? Me anke
/prepara lexike anglum-novial fro Novial Lexike, e me intente
/aficha lu in li "Database" kand lu sal es preti.
Faktim, nus ha numerisar Novial Lexike ante kelki yar. On pov lektar
lum che http://www.languages-of-the-world.us/Novial/A-Z.txt
Me depos kelki mens sta serchar eror, e me postar novi version kelki
2-3 seman. Me esperar ke vu non va disipar plusi temp pri duplikati
labor. Si vu vol helpar me serchar eror, let vu fikar me savant. Me
va sendar li max resenti version a vu. (Max novi version existar pro
ke me omni-tem vartar 2-3 seman ante ke me postar novi version.)
Me va omni-kas afichar li version kel me developar.
Dave
--- In novial-discussion@yahoogroups.com, "Darwood Horace"
<silent_q@h...> wrote:
>
> /Me kreda ke non es sat Novial kursus in inter-rete, dunke me
> /prepara novi kursu (Novial Wikibook) e tradukte oldus de
> /altri lingues.
>
> Boni idey! Me visited ti ret-lokum e vided ke lektion existar pri
> Esperanto e altri linguums.
>
> /Ob vus permise ke me aficha men traduktiones dislok? Me anke
> /prepara lexike anglum-novial fro Novial Lexike, e me intente
> /aficha lu in li "Database" kand lu sal es preti.
>
> Faktim, nus ha numerisar Novial Lexike ante kelki yar. On pov
lektar
> lum che http://www.languages-of-the-world.us/Novial/A-Z.txt
>
> Me depos kelki mens sta serchar eror, e me postar novi version
kelki
> 2-3 seman. Me esperar ke vu non va disipar plusi temp pri duplikati
> labor. Si vu vol helpar me serchar eror, let vu fikar me savant. Me
> va sendar li max resenti version a vu. (Max novi version existar
pro
> ke me omni-tem vartar 2-3 seman ante ke me postar novi version.)
>
> Me va omni-kas afichar li version kel me developar.
>
> Dave
Faktim me ha prenda Novial Lexike vordes fro
http://www.blahedo.org/novial/nl.html. Multi vordes, ambi novialis e
anglis, non es skriptet kompletim. Me nun kompletisa lus e sal lista
lus kom novial-angli e angli-novial lexikes. Aftru me intente adi plu
multi angli vordes e derivat novial vordes por provise plu kompleti
lexikes.
nov_ialiste
/Faktim me ha prenda Novial Lexike vordes
/fro http://www.blahedo.org/novial/nl.html.
/Multi vordes, ambi novialis e anglis, non
/es skriptet kompletim. Me nun kompletisa
/lus e sal lista lus kom novial-angli e
/angli-novial lexikes. Aftru me intente adi plu multi
/angli vordes e derivat novial vordes por provise plu
/kompleti lexikes.
Yes, tum es li sami NL ke nus usar hilok. Exept ke nus ha
korektifikar multi erorums in li sektion inter V e Y. Angli-Novial
lexikum es boni ideyum, mo quirez duplisar hi labor? Si vu regardar
Files che http://groups.yahoo.com/group/novial-discussion/files/, vu
va vidar ke nus ha adit preliminari/temporari sektion ye li fin
kilok nus ha listat kelki mankanti vokablums ke nus vol adir a
Novial. Exemplim, LIGHT e DARK (nus konsiderar HELBLUI e SOMBERBLUI)
LEFT- e RIGHTHANDED (nus konsiderar LEFTAPTI, LEFTHABILI e LEFTARI)
e altrums.
Pri hi temum, on bezonar plan ye li adoption de novi vokablums. Me
kredar ke vokablums kel existar ambi anglezim e fransezim es li max
apti. Ki-kas on non pov trovar apti vokablum ti-lok, on povud anke
konsiderar germanezi, italezi, spani e portugezi. E si on non trovar
kelkum apti ti-lok, on povud probar li skandinavi e slavi linguums e
minori romanidi linguums kom reto-rumantshez e katalanez.
Li max importantum es ke omnis konkordar priyau. Altri-kas nus va
bli dissplitar kom evented ye Esperanto e Ido.
Heri (Harry)
Vu dikted ke vu hav altrums kel vu vol postar che li Files sektion. Let
omnis postar irgums kel vus vol. Si spatium mankar max tardim, nus va sorgar
pri tum ti-temp. Li novial-anglezi e angli-novialezi lexik interesar me.
Dave
>Subject: [novial-discussion] Digest Number 17
>Date: 25 Mar 2005 13:43:03 -0000
>Faktim me ha prenda Novial Lexike vordes fro
>http://www.blahedo.org/novial/nl.html. Multi vordes, ambi novialis e
>anglis, non es skriptet kompletim. Me nun kompletisa lus e sal lista
>lus kom novial-angli e angli-novial lexikes. Aftru me intente adi plu
>multi angli vordes e derivat novial vordes por provise plu kompleti
>lexikes.
Hei nov_ialiste! Vun idey de postar novialez kursum che
http://en.wikipedia.org/ interesar me tre. Me kredar ke tali kurs vud
es tre utili. Let vu bonvolim fikar nus savant pri vun progres.
Sur relatat temum, ob li sekuanti paginum es vun?
http://en.wikipedia.org/wiki/Novial
Dave